recept 19: zucchinisoppa. oändligt mycket godare än man tror.

var hos mamma en helg. en jättefin helg i höstas. hon gjorde den här fantastiska soppan. man tror inte att det smakar nåt när man läser receptet, men det gör den, den smakar krämigt, subtilt, zucchinigt.

och vi gjorde avocadohalvor såklart. och drack vin. och hunden låg på ens fötter och i kakelugnen sprakade det.

här får ni vår fina mammas recept på soppan. avocadosarna vet ni säkert hur man gör.

såsom varande mamma till paltkomasyskonen har jag fått den stora äran att vara den första gästkocken på denna förträffliga matblogg . tro nu inte att den matlagningskonst som uppvisas av syskonen härstammar från mig, tvärtom, när det krisar i köket härhemma ringer jag allt som oftast i panik till sara och ropar "hur göör man?!"

men nu är det ändå min tur. jag har att välja mellan ett antal rätter som går under beteckningen "mammamat", och jag fastnar för en soppa. en soppa som har ett tråkigt namn och ett tråkigt utseende men som smakar näst intill fantastiskt ! jag har förstått att på paltkoma duttar man inte med mått och sådant, inga deciliter och teskedar, så nu blir det fritt fall.

inhandla ett par squash eller zucchini (ca ett kilo), två eller kanske tre gula lökar och lite vispgrädde eller creme fraiche. resten av ingredienserna har du säkert hemma. Börja med att skala sqashen lite slarvigt, en del skal får vara kvar. dela dem på längden och gröp ur dom små vita kärnorna - det är inte jättenoga. skär i bitar. skala och hacka löken och fräs den i olja i en stor kastrull. lägg i sqashen. vill man vara extra piffig sparar man några strimlor till garnering. slå på ca en liter vatten (till två-tre pers) med tre buljongtärningar i (buljongen ska vara lite svag). på med lock och låt koka i typ tjugo minuter. då ska det hela vara lite mosigt och squashsoppan börjar ta form. salta och strö i lite timjan om du har (jag har oftast inte). fram med stavmixern, detta oumbärliga redskap, och mixa tills allt är slätt och fint. i med ca en dl grädde eller creme fraiche.

soppan har nu antagit en inte helt tilltalande gul-grön-beige färg och behöver pimpas med rikligt med hackad persilja eller i nödfall lite gräslök och dom eventuellt sparade strimlorna. kolla kryddningen - kanske behövs mer salt och varför inte lite örtsalt. en sista upphettning och sen AH!

den som inte har svängt ihop ett eget brytbröd kan med fördel servera köpe-painriche med vitlöks- eller persiljesmör som varit i ugnen en kort stund i hög värme.

tack för mej! om jag återkommer blir det nog med biff a la lindström. eller kanske med mina julköttbullar med indisk touch!

recept 18: kyckling med chili och koriander

puh, det har varit lite mycket. jag har jobbat med melodifestivalen och därför tvingats att flyga till malmö. och tvingats ta flyget hem igen. jag har fan inte hämtat mig än - jag hatar att flyga så mycket att du fattar inte.

det började när jag skulle flyga till thailand för att hälsa på en kille en gång för tusen år sen. det gjorde jag och det gick bra, alltså själva ditflyget och påhälset. men jag skulle också flyga hem mol allena, och drog på mig en matförgiftning. eventuellt var det med flit i ett försök att få slippa flyga, det är något oklart.

jag bölade mig till sjukhus, ynkade mig, ("jag ser DUBBELT", "jag kan inte gåååå") fick konstiga piller, satt på flygplatsen och såg sommarovädret glida in över bangkoks skyline komplett med blixtar och dunder. och biljetten kunde man inte boka om. eller om han killen eventuellt bara sa det för att det eh verkligen var dags för mig att åka hem. också oklart.

och jag flög i åtta timmar i blixt och skak och dunder, men thaidrugs i magen och bredvid en jättetjock gubbe från holland som drack whiskey och sålde rullstolar for a living.

när jag kom hem till lund var det en alldeles jättevacker septemberdag. och jag knäppte på tv:n, sjönk ned i soffan, och såg plan nummer två flyga in i world trade center.

häromdagen kollade jag på nåt jamie-program på tv. jag provade hans kyckling. ungefär såhär blev min version:

kyckling:

1 hel kyckling

1 stor röd paprika

1 stor gul paprika

lite färsk timjan kanske

salt

peppar

chilisås:

1 stor rödlök

5 vitlöksklyftor

1-2 piri-piris

1 habanero

1 vanlig färsk chilifrukt, röd eller grön

vitvinsvinäger

worchestershiresås

1 kruka färsk basilika

1 kruka färsk koriander

2-3 citroner

gör såhär:

sätt på ugnen. dela kycklingen, lägg i en form. dela paprikorna i tjusiga bitar och lägg bredvid och runt. salta, peppra, ringla lite olivolja över och strössla lite timjan.

skala och grovhacka rödlöken och lägg den i mixer (eller plastbunke om du har mixerstav, som jag) tillsammans med de skalade vitlöksklyftorna. ta ur kärnorna ur chilifrukten, skär av alla stjälkar på piri-piri och habanero, och lägg i mixern tillsammans med skal från en citron, en halv deciliter vitvinsvinäger kanske, 2-3 matskedar worcestershiresås, saften från citronerna, basilikan och några nypor salt och peppar. mixa alltihop slätt. som vanligt - smaka, det behövs säkert mer av någonting.

häll såsen över kycklingen och kör i ugn tills fågeln är klar. jag gjorde sötpotatissallad till men vet du, den kombon var ärligt talat sådär. med ris blir det förmodligen ännu mer fantastiskt.

recept 17: hallonglass

varför är det aldrig några desserter på paltkoma, undrar du. för att jag inte gillar tanken på dessert, svarar jag. hellre sött än salt, alltså hellre förrätt än efterrätt.

när jag bjuder folk på middag får dom nästan aldrig efterrätt. och det är ju orättvist egentligen. jag kan ju. jag kan ge dig allt - sött och salt, som alf sjunger så fint.

jag bara vill inte.

men okej, för den här gången.

låt dig inte luras av de få ingredienserna i det här receptet. jag lovar - i sin nästan löjliga enkelhet blir det succé varje gång. prova. jag går i god. funkar det inte går det bra att reklamera.

du behöver för fyra:

1 paket frysta hallon, lätt tinade (eller blåbär eller jordgubbar eller hjortron eller vad du vill, men syrligheten i hallonen blir bra)

vispgrädde

florsocker

krossa hallonen i matberedare / med mixerstav. mixa loss medan du häller i grädde tills konstistensen är som mannagrynsgröt. vänd ned så mycket florsocker att det det blir sött men fortfarande syrligt. frys in i portionsglas kanske två timmar, ta ut och fjäsk-dekorera med färska bär.

recept 16: ceviche med lax, mango och koriander

första gången jag åt ceviche var i lund kanske 2001. jag hade flyttat dit från stockholm och det blev nyårsafton. nyårsafton i lund är mest dimmigt, alltså vädermässigt (höhö), och för en bergslagsjänta är det förstås lite kymigt. man saknar snön och kind-bitet. i lund är allt ju mest akademiskt och lite fesljummet.

iallafall, det var nyårsafton och jag var bjuden på sjurätters i en vindsvåning. det var anka, kommer jag ihåg. och det var ostron på isbädd som man åt under bar himmel på en dimmig terrass. det var första gången jag åt ostron också. kanske anka också förresten. det var jättemycket första gången-ät, märker jag.

och cevichen då. syrlig, musslig, fruktig, frisk. freakin' fantastic. minns den än idag, tio år senare. men det här är min mindre sofistikerade, mer publikfriande, variant.

för fyra små, alltså inte så hungriga, som en liten teaser bara:

• färsk laxfilé, hjälp jag vet inte hur mycket, kanske...300 gram? 400?
• 1-2 avocados
• 1 stor rödlök
• 1 stor citron
• 3 lime
• 1 mogen mango
• 1 stor knippe färsk koriander (viktigt! om nån säger att den inte gillar koriander, smyg ned det ändå och den kommer att ändra sig)
• 1 röd chili
• salt, helst fling
• svartpeppar

folk säger att man måste frysa färsk laxfilé något dygn innan man äter den, men det gäller inte norsk odlad lax. har du köpt sån behövs noll framförhållning.

och på riktigt, såhär lätt är det - tärna lax, avocado, mango. hacka rödlöken och chilin fint, hacka igenom koriandern lite snabbt. blanda allt i en skål. pressa över citrusfrukterna, en i taget och smaka av ifall det blir för syrligt. salta, peppra. låt stå tio minuter lägg upp i kanske glas. och sedär, bättre än skåne. och då är ändå skåne helt okej.

recept 15: chevregratäng

sommaren 2009 hängde paltkoma ganska mycket på trädgården. det är en klubb under en bro i stockholm. det var nånstans den där sommaren som promoe bestämde sig för att släppa den mest enerverande låten någonsin. nån dj på trädgården bestämde sig samtidigt för att nöta in samma låt hela juli, och vi sjöng den där refrängen exakt hela sommaren. orka stå emot, tänkte vi. och då är ändå det bästa med den där låten att den inte är en låt av sean banan.

hursomhelst, paltkoma hatälskar svennigt. potatisgratäng är supersvennigt. vi har svennat av den med lite chevre och vi lovar, det blir godare än du tror.

för fyra kanske:

1 kg potatis

1,5 stor tetra grädde (vi tog visp såklart. satsa lite, det blir absolut godast med visp)

2 stora gula lökar

1 rejäl, ganska jättestor, chevrerulle med kanter

2 dl prästost

salt och svartpeppar

lite fond, kyckling om du inte är vegetarian, annars grönsaks

skala potatis och lök och skiva båda. fräs i en stor kastrull i lite olivolja. íbland har jag slantat i nån morot också, blir fint.

häll på grädde och fond, det ska vara så det täcker ungefär, och puttra i 10 minuter. salta och peppra. smula i chevren, rör om och häll över i en ugnsfast form. strössla prästost ovanpå som ett täcke och grädda i ugnen tills potatisen är mjuk och osten bubblar på ett gyllenbrunt vis. kanske 220 grader i 45 minuter?

låt dig inte luras om den här gratängen verkar tråkig. det är den inte. den är gräddig, getostig, subtil och god. på bilden syns den bara lite i bakgrunden men rent visuellt är den ändå bara en helt vanlig gratäng. robin tyckte uppenbarligen att tillbehören skulle vara i fokus - pepprig ruccola, vitvinsindränkta rödlökar i foliepaket och grillad oxe. det kan jag förstå, för både folieknyten och kött lades på grillen en mörk, snöig kväll i december. den allra sista, närmare bestämt. och det var alldeles magiskt.

vintergrilla folks, vintergrilla is the shit.

howdy, vi gör comeback

per oscarsson verkar ha dött i nån läskig brand medan vi satt och mumsade chevregratäng på nyårsafton. detta till trots kommer receptet å det snaraste. väntar på bilder, men tyckte ni skulle få en liten teaser om vad som väntar er de närmaste dagarna, fem små recept nämligen:

ceviche på lax och avokado

zucchinisoppa

chevregratäng

gin och ingefärsgravad lax

hallonglass.

recept 14: spenatpasta bara. helt vanlig.

ibland är man så trött. man har ont i huvet och man har slut på pepp. dessutom är man så hungrig att man tycker synd om sig själv.
det är då man ska sluta snacka, sätta på daniel adams-rays låt "lilla lady" och snabbt och i tystnad göra en hygglig spenatpasta.

du behöver för två helt vanligt urlakat vardagströtta:

• 1 väldigt stort paket färsk spenat. helst babyspenat men vanlig går också bra. (spenat krymper asmycket)
• 1 stor gul lök
• 1 stor burk crème fraiche (lätt eller vanlig spelar ingen roll)
• 2 vitlöksklyftor
• lite parmesan
• 1 hönsbuljongtärning om man vill
• nån god skinka om man vill. huvudsaken är att den är salt och rökig.
• salt och svartpeppar
• god pasta. ta rigatoni, säger jag. den är så maffig och bra.

sätt på pastavattnet med salt i. fräs bladspenat och hackad lök i lite olivolja i stor djup panna eller i kastrull. när löken glänser - i med creme fraiche. ta lite i taget tills du tycker det är lagom, beror på om du vill ha jättegrön och spenatig eller mer krämig sås.
släpp ned buljongtärningen och pressa i vitlöken. peppra. salta lite men ta det lugnt tills allt är klart - då kan du salta mer.
riv ned parmesan. riv ned precis så mycket du vill ha, det är det som är så bra med att vara vuxen. man bestämmer själv.
låt puttra lite medan pastan kokar. häll av den, pastan, och ned i pannan. servera med skinkan arrangerad på ett lagom snitsigt vis på toppen (skoja) . dra över lite mer svartpeppar.

recept 13: det godaste lammet i ditt liv (ugnsbakat fyratimmarslamm med potatismos och rotfrukter)

jag trivs där jag bor. verkligen.

men jag skulle också vilja bo i skärholmen. seriöst. om man var lite mia törnblom skulle man kanske säga att skärholmen är mitt happyplace.

skärholmen är en helt förtjusande söderförort i stockholm och jag fattar inte att folk inte åker dit oftare. det är ju så lätt - man tar röda linjen mot norsborg, tar en fönsterplats. man spelar kanske lite doodle jump på telefonen på vägen eftersom det tar en stund att åka dit, men i bredäng stannar man upp, tittar ut och sjunger lite tyst på den här.

man kliver av i skärholmen, tar rulltrappan upp, går ut på torget och ba: åh. älskade skärholm.

man går en sväng i jättegallerian, kollar på random saker tills man blir hungrig. då köper man en kebab på gångens kebab. på gångens kebab gör dom sin egen kebabsås, som jag tror det är lite mynta i.

sedan går man till munirs livs. munirs livs alltså. världens bästa affär (fatta en affär där man säljer färsk ockra i grönsaksavdelningen lika naturligt som man säljer gurka). hos munir köper man två medelstora färska lammlägg till extrapris. hos grönsakssnubben ute på torget köper man en liten samling rotfrukter. vitt vin har man hemma och man börjar förstå att man kommer att laga fyratimmarslamm till middag ikväll. för första gången.

att det skulle bli bland det godaste man har ätit sedan man började laga mat på allvar, det visste man däremot inte. att testpubliken skulle utbrista: "det här hade självaste leif mannerström ätit med gusto", det visste man inte heller.

och du - jag lagade min i lergryta. lergrytan är fanimej sjuttitalets bäst bevarade fornminne. mat blir suveränt i lergryta alltså. har du ingen, ta en helt vanlig gryta som tål ugn.

för tre normalhungriga behövs:

• 2 ganska stora lammlägg
• 1 palsternacka
• 1 stor gul lök
• 5 vitlöksklyftor
• tre morötter
• 1 flaska vitt vin
• 2 buljongtärningar av valfri sort
• färsk rosmarin
• färsk bladpersilja
• 4 lagerblad
• peppar

potatismos:

• potatis
• smör
• mjölk
• salt och peppar

okej. först: det är viktigt att den här rätten görs med lite love. love och tid är hela hemligheten.

skala rotfrukterna, löken och vitlöksklyftorna. skär morot och palsternacka i trivsamma stavar, skiva löken och krossa vitlöksklyftorna med knivens bredsida. lägg allt i botten på grytan (är det en lergryta har du förstås låtit den ligga i blöt nån halvtimme först).

salta och peppra lammläggen generöst. bryn dem i olivolja i stekpanna. placera dem konstfullt (skoja) ovanpå rotsakerna i grytan. stick ned lagerblad lite här och var, liksom hela knippen rosmarin och persilja, med stjälkar och allt. det sitter jättemycket smak i stammar och stjälkar och de har ett jobb att göra i grytan.

häll så vin över alltihop. kanske vill du ha ett glas själv, ta det då. kanske har du en kompis där eller nån du är kär i, den kan ju också få ett glas för att undvika konstig stämning. det är inte så noga med mängden i grytan nämligen: vinet ska inte helt täcka lammet, men lite lagom simmigt ska det vara. jag skulle säga lite mer än en halv flaska i grytan.

och så - in i ugnen. alltså grytan. jag har sagt det förr - jag har gasugn så jag kan inte riktigt säga hur många grader. varmt men inte det varmaste. 200 grader i elugn kanske (lergryta ställs alltid in i kall ugn. oklart om en lergryta nånsin har spruckit, men skräcken inför att den ska göra det är allmänt utbredd).

när lammet, vinet och grönsakerna är i ugnen är det fri tid i ungefär fyra timmar. det enda du behöver göra är att titta till då och då, späda med vätska om det verkar torrt och så. efter två timmar ska du slänga i buljongtärningarna också. egentligen gör man ju liksom en egen buljong i och med hela koket, men tärningarna hjälper till att kicka loss det lite.

efter fyra timmar bör köttet på lammet vara så mört att det släpper från benen och bara faller sönder när du petar på det med en gaffel. lyft läggen ur grytan, lossa köttet från benen, lägg i en skål och håll varmt.

placera en sil över en kastrull och sila ned vätskan. lyft bort och kasta lagerblad, persilja och rosmarin ur det som är kvar i silen, de har gjort sitt jobb nu. dessutom är du tacksam för att du lämnade stjälkarna kvar, det går lättare att fiska upp dem då.

reflektera en stund över vad otroligt bra det är, det som du har silat ned i kastrullen. tänk en minut på att du har slowcookat värsta bästa. när du tänkt klart - sätt kastrullen med skyn att reducera medan du kokar potatisen och gör potatismoset. gör moset ganska fast, inte för mycket mjölk. det ska ha lite stuns och gärna ha klumpar.

när moset är klart, lägg upp det i en halvdjup tallrik. lägg lammkött och rotfrukter vid sidan och ös över fyra-fem matskedar av den reducerade skyn över alltihop.

på riktigt, när jag lagade det här dog jag av lycka. för det här mina vänner, det här är proper, proper cooking.

Recept 12: Morotssoppa med apelsin och ingefära

jag har kommit in i ett skov där all mat blir gul eller röd. det hjälps inte hur jag planerar, allt som inte är regelrätt spenatsoppa blir på riktigt gult eller rött.
"jaha lilla soppa", säger jag till mig själv, "värst vad du blev gul".

men huvudsaken är att inte allt blir brunt. brun mat är plöh och ska bara läsas om. som till exempel här.

iallafall, värsta bästa snygga soppan för tre hungriga:

• 1 kg morötter
• 1 jättestor gul lök eller två lagom
• hönsbuljong eller grönsaks, helst båda
• matlagningsgrädde, vispgrädde, whatever
  
• 1 apelsin
• 1 tumstor bit färsk ingefära
• timjan, torkad
  
• olivolja
• bacon
• nåt lite grönt, kanske persilja
• salt och peppar
  

å, det är så lätt, så lätt. skala morötterna och löken, skär i inte jättestora bitar. fräs en liten stund i olivolja i en stor kastrull tillsammans med nån matsked timjan, fräs fräs.
häll i vatten, åh jag vet verkligen inte hur mycket, det är jättesvårt. börja med lite mer än en och en halv liter så kan du späda sen. i med tre buljongtärningar och låt koka upp.
koka tills morötterna är alldeles helt mjuka. plocka fram din lilla mixerstav och mixa slätt och fint. häll i så mycket grädde du vill ha.
för tjockt? späd med mer vatten eller grädde. för smaklöst? krydda en gång till men var lite försiktig, smaken ska vara len och subtilt morotig.
koka upp igen.
pressa i saften av en hel apelsin och en pigg matsked av den rivna färska ingefäran, eller efter eget huvud.
servera med knaperstekt bacon och lite av det där gröna, vad det än må vara.

recept 11: lammbolognese med trattkantareller och fetaost.

åh, hej, det var ett tag sen, nästan en hel månad.

robin har börjat plugga foto på en konstig ö utanför bålsta. det verkar ta väldigt mycket tid i anspråk och det är inte så ofta han har tid med matbilder i hemmiljö numera. istället lär han sig av pieter ten hoopen och andra superstars hur man tar suddskakiga world press photo-vinnande bilder.

i fredags hade han ändå tillfälligt rymt från ön, robin alltså, och vi stod i baren på hotell malmen i stockholm. det var jättetrevligt, vi snicksnackade och var glada, och plötsligt ramlade dom in en efter en: jobbarkompisarna från jobbet han sa upp sig från för att satsa på fotograferingen. alla var glada. alla kramades. alla klappade robin om kinderna och sa att de saknade honom.

men bäst av alla var emil linnell. han lutade sig mot mej där i fredagsnatten och deklarerade långsamt: paltkomastockholm får inte dö.
åh emil linnell, sa jag, läser du paltkoma? guva kul.
ja, sa emil linnell, det gör jag och nu är jag orolig för paltkomastockholm.
vadå, sa jag, hurdå?
robin har flyttat och ni uppdaterar aldrig. paltkomastockholm får inte dö, upprepade emil linnell och lade till: jag hoppar själv in vikarierar om det krävs.

det var sparken vi behövde. under hösten kör vi oförtrutet på, om inte med emil linnell som vikarie, så med mina dassiga mobilbilder. när robin fotar vår mat är det som en bonus, okej?
ska vi säga så och fira med en lammbolognese?

för två jättehungriga eller tre vanligt behöver du:
lammfärs, ett vanligt paket
en palsternacka, en lagom stor
morötter, två små
gula lökar, två normalstora
vitlök, så mycket du vill ha, jag tar alltid tre-fyra klyftor
passerad tomat, en burk
rödvin om du har, en liten skvätt
oxfond/köttbuljong. så mycket du tycker. två tärningar, två matskedar. ta grönsaksbuljong om du gillar det bättre.
två bonnanävar trattkantareller
ett paket fetaost
peppar
salt
färsk rosmarin
en nypa socker

om svampen har plockats i bergslagsskogarna, torkats och hängts i snitsiga girlander i köket (skryt) - lägg den i blöt i vatten i en skål. om du är en helt normal person och har köpt din svamp i affären eller på hötorget, fräs loss den i lite smör. lägg åt sidan.
hacka palsternacka, morot, lök och vitlök i lämpliga bitar. jag brukar hacka ganska smått. fräs i panna eller kastrull i olivolja tills allt är glansigt.
lägg i lammfärsen, fräs runt. knipsa av tre rediga rosmarinkvistar, lägg i dem hela och låt dem fräsa med. skvätt i en liten slurk rödvin, puttra en minut.
häll på passerade tomater, fond/buljong. peppra med nymalen svartpeppar, salta, sockra. om du har låtit torkad svamp blötas upp i vatten, häll i både svampen plus dess vatten. om inte, häll i den frästa svampen plus lite vanligt vatten.
nu kommer trickset - se till att såsen är riktigt vätskig. lägg på ett lock, se till att det kokar på rätt bra. ta ett glas vin och luta dig tillbaka. låt såsen koka minst en timme, men lyft på locket och späd med vatten eller krydda då och då. när såsen har kokat ned och reducerats ett par gånger, och du har tvingats fylla på med mer vätska, är den klar. dra av den från värmen och låt stå tio minuter ungefär, så den simmar ihop sig.
servera med lång pasta och smulad fetaost, och konstatera att mat gör sig bättre i munnen än på en iphone-bild.