Recept 42: Sallad med lax, grapefrukt och getost

När jag i min ungdom pluggade i Lund förde jag en ständig, aldrig sinande men tyst kamp mot studentlivet. Alltså studentlivet med q. Rak i ryggen kämpade jag mig igenom gasquer och sittningar önskandes att det bara kunde få heta... "middag". Jag vägrade bo i korridor, jag gick på bal och vägrade kalla folk för "novisher". Så här i efterhand kan man ju tycka att jag kunde ha slappnat av lite. Njutit av alla köttbitar med tillhörande svampsås.

Hursomhelst, här är en vårig liten sallad. Glad Valborg!

För en:
1 bit laxfilé
1 litet stycke getost (den som är som feta, fast inte är feta, utan get)
1 grapefrukt (blod eller vanlig)
1/2 rödlök
1 liten bit gurka
1 morot
1 näve riktigt bra oliver (jag tjatar ju jämt om Fontanta)
1 citron
Valfri sallad, gärna en mix av olika sorter, lite spenat och ru8ccola och sådär
Flingsalt
Olivolja
Vinäger
Svartpeppar

Den långa beskrivningen:
Skölj salladen, lägg upp på fat. Använd mandolin (eller skiva tunt tunt vid avsaknad av mandolin) och skiva hyveltunna skivor av morot, lök och gurka. Lägg på salladen lite fint och strössla oliverna över. Filéa grapefrukten (skär klyftor mellan frukthinnorna. Eller herregud, bara skär vanliga bitar om du vill) och fördela över. Smula över getosten. Blanda en mild men ändå lite pigg dressing av olja, vinäger och citron. Stek laxen som du vill ha den (jag föredrar nästan rå), salta, peppra och skär upp i snitsiga skivor. Fördela över salladen, ringla dressing över och kanske lite flingsalt.

Den korta beskrivningen:
Blanda allt. Ät.

Recept 41: Kycklinggryta med saffran, oliver och tomat

Jag har varit i Spanien 2 st gånger. Den första var för tio-nånting-år sen, vi var i Barcelona och jag var jättesjuk och mitt enda matminne från denna resa är en liten boccadillo med solig avocado på som resulterade i att jag började ha mosad avocado på varenda macka i flera månader när jag kom hem. Den andra var en fantastisk liten Ibizaresa i somras. Ibiza alltså. Både kul, vackert, galet och gott. På matfronten bland annat: en riktigt fin paella (min första riktiga, risrätter och jag är inte superkompisar) med sangria i omåttlig mängd, de små snabbstekta sardinerna med citron (min favorit, älskar denna rätt), och små fina kycklingdelar i kryddig, tomatig sås.
Den såsen var inspiration till en spansk-aktig rätt jag kom på nyssens. Den är billig och tar en timme av ditt liv i anspråk att laga.

Du behöver, för tre:
1 färsk hel kyckling (såklart kan du ta fryst, eller frysta delar, men hel färsk är bäst. Ju mer ekologisk desto bättre men man har inte alltid råd)
2 paprikor i valfria färger
3 burkar hela tomater
2 buljongtärningar eller några skvättar fond (grönsaks el kyckling, jag tog kyckling)
En jätterejäl skvätt balsamvinäger (mer än du tror, jag skulle tippa 2 dl, var inte rädd - den tillför rundhet, syra och sötma på ett fint vis)
1 gul lök
1/2 hel röd chili (kan uteslutas, det råkade bara finnas)
En stor burk riktigt bra svarta oliver, plus dess spad (En burk Fontanas svarta oliver kostar 40 kronor ungefär. Ta den, det är värt det. De ska helst vara urkärnade, annars kärna ur själv)
Vitt vin
1 pkt saffran
4 vitlöksklyftor
1 kruka färsk timjan
olivolja
salt
peppar

Gör på följande vis: Stycka kycklingen i omkring 10 delar (alltså, varje bröst i 2, varje lår i 2, vingarna hela. Ryggbitarna får hemskt gärna följa med också, ger bra smak). Salta och peppra världigt rejält, fräs i olivolja i stor gryta tills bitarna fått ordentligt med färg. De ska inte genomstekas, bara brynas. Lyft ur, lägg åt sidan medan du i samma olja, på inte så jättehög värme, fräser strimlad paprika, hackad lök, chili och vitlök, hackad timjan samt oliverna. Fräs ett par minuter, i med saffranen, fräs någon minut till och lägg märke till hur allt blir guldgult och tjusigt.
Lägg tillbaka kycklingbitarna i grytan, häll på spadet från oliverna, balsamvinägern och en liten dusch vitt vin. Fräs fräs. I med buljongtärningarna samt tomaterna. Låt koka upp och sen puttra på låg värme säg 45 minuter. Som vanligt: smaka av och känn efter - behövs salt, peppar? Mer vinäger, en skvätt fond till? Lita på din egen tunga.
Servera i djup tallrik med en liten klick creme fraiche, ät den som soppa eller gryta med ris, ta ett glas vin och fundera hårt och länge på vart du ska åka på semester i sommar.

Recept 40: Långkok! Chili med chipotle, mörkt öl och choklad

Vår pappa var engelsman uppvuxen i Bombay. Den kombinationen gjorde vår uppväxt matmässigt ganska intressant.
Det var tonfiskcurry, det var köttfärscurry och det var ägg-och potatiscurry. Det var fisk i sötsur sås, det var korv i sockersås, det var papadums, det var chapati, det var rosmarinfiskar och honungskompotter och gulash och jelabies. Det var plumpudding vilket första gången föranledde skräckslagna frågor av typen "Mamma, varför står pappa i köket och brer smör på en handduk?!"
Och det var chili. Jämt. Eldslågorna sprutade ut ur öronen på våra hembjudna kompisar medan vi åt utan så mycket som en ryckning i mungipan.

Hans recept var dock annorlunda än vårt. Vårt 40:e recept är faktiskt en riktig cowboychili.

Först några förhållningsregler för inte drabbas av panik vid tillagandet: se till att ha tid. Fyra timmar allra allra minst. Som vid alla långkok, det enda du behöver göra är att sätta igång det och pyssla om det då och då, det sköter sig självt alltihop. Och det är först efter tre-fyra timmar det händer, dessförinnan smakar det mest konstigt pepprigt öl. Ha tålamod och var ej rädd.

För en trepersons-middag och nån matlåda använde vi:
1,2 kg högrev (jag har lagat med fransyska tidigare, det blev lite kompaktare men gick bra om man mosade köttet lätt med en potatisstomp precis mot slutet av tillagningen)
1 ask jättemörk choklad (jag brukar ta med havssalt men det spelar förmodligen ingen roll)
4 flaskor mörk lager
Oxfond
Gul lök, kanske 4
Röd paprika, 1 jättestor eller två vanliga
1-2 röda chilis
1 grön chili
Torkad chili, gärna rökt chipotle
1 liten habanero
Lagerblad
Färsk koriander
Spiskummin
Gräddfil
Stora vita bönor, egenkokta eller på tetra

(Och OBS brasklapp! Jag gillar alltså hyfsat stark mat. En läsare fick "sluka duktigt många öl" och det är ju kul det vill man ju, men OM man inte skulle vilja det - minska chilifruktmängden med 2 chilis och var Jjättenoga med att kärna ur. Slut på OBS)

Så, nu kör vi, fort. Tärna köttet och bryn det. Lägg åt sidan. Fräs paprika och lök, grovt hackade i en stor gryta. Har du gjutjärn, ta den för guds skull. Tillsätt de färska chilifrukterna, som du hackat och kanske kärnat ur de flesta (jag brukar inte göra det, men jag tycker mycket om väldigt het chili). Låt en ansenlig mängd spiskummin (prova dig fram) fräsa med någon minut, liksom den torkade chipotlen. Tillbaka med köttet. Fräs fräs.
Nu: häll på ölen, låt koka upp. Sänk värmen till putterläge, tillsätt 2-3 lagerblad, chokladen bruten i bitar samt en rejäl skvätt oxfond. På med lock och puttra. Och puttra, och puttra. Titta till då och då, rör om, tillsätt kanske lite vätska, lite fond, nu hänger allt på dig och dina preferenser. Mot slutet av tillagningstiden (5 timmar brukar jag köra) är köttet så mört att det faller isär bara du tittar på det, konsistensen är tjock och färgen djupt mörk.

Glöm inte - salta först efteråt. Smaken är mycket djup och mustig, så spontansalta inte - det kanske inte behövs.
Fiska upp chioptlen och lagerbladen ur grytan och servera chilin med vita bönor, koriander, gräddfil och en skvätt lime. Och en iskall öl så-himla-klart.

Recept 39: Fläskkotlett med fänkålsrasp och potatisstomp

Älskar TV4:s "Mitt kök". Älskade dock TV4:s "Mitt kök" ännu mer när Filip och Jessica var kockar för OMG vad gulliga dom var.
Iallafall, jag brukar inspireras och igår inspirerades jag så till den milda grad att jag lagade fläskkotlett. hittade på ett annat recept, men slog tack vare dem så att säga ett slag för kotletten på den köttfria måndagen. Den blev fantastisk men kanske framförallt på grund av mitt nya favorittillbehör: citronmarinerad fänkål och zucchini.

Gud, "Fänkålsrasp och potatisstomp" förresten. Låter som en sån där talpedagog-ramsa.

För två och en matlåda:
3 feta fina fläskkotletter
1 fänkålsstånd
1 zucchini
1 röd chili
timjan
rosmarin
svartpeppar
ett gäng potatisar
2 stora citroner
smör
olivolja
salt

Lägg fram köttet. Mortla rosmarin, timjan, lite salt och svartpeppar (innan jag hade fått mormors gamla fina stenmortel av mamma brukade jag banka kryddor i en kökshandduk med hammare. På rick). Klappa in köttet med kryddblandningen och ställ åt sidan.
Skala potatisen och koka i saltat vatten.
Hyvla fänkålen och zucchinin fint med osthyvel eller på mandolin, lägg i skål. I med hackad chili (ej fröna), en skvätt olivolja och saften från två citroner. In i kylen medan potatisen kokar, 20 minuter kanske.
Ta ett glas vin under tiden.
Häll av potatisen, lite salt och peppar, en klick smör och krossa till önskad konsistens. Ta ur fänkålsblandningen ur kylen, blanda runt ännu en gång. Stek kotletterna på mycket låg värme (annars bränns kryddorna och det vill du inte). När de är klara, låt dem vila på en skärbräda några minter, det mår de bra av, det blir godare och du blir gladare. Under tiden, i med lite vatten eller vitt vin i pannan, fräs runt och sila sedan skyn.
Lägg upp: potatisstomp, kotletten ovanpå, toppa med grönsakerna och ringla sky på och runt. M-m.

Och du, bilden är gul. det är en mobilbild igen. Förlåt. I verkligenheten är rätten mycket vacker.

Recept 38: Saker jag åt i Paris.

Hej! Jag har varit i Paris och jobbat lite. Men framförallt kompisar, så har jag ätit. Ätit, ätit, ätit. Alldeles ensam var jag där, men vem behöver sällskap när det finns råbiffar, rödvin och små krabbor. Jag tänkte att ni skulle få se lite. Så recept 38 är ju egentligen inget recept alls, mer dassiga mobilbilder på olika rätter. Men i alla-freakin-fall.

1. Första lunchen. Löksoppa såklart, och ett glas chardonnay. Jag dammade av min köksfranska (den absolut enda franska jag kan) och beställde med hjälp av knackliga glosor. Soppan var tunn men hey spela roll, det var första dagen i Paris.




2. Efter en hel dags jobb: första middagen. Släpade mig i mitt komaliknande tillstånd runt hörnet från hotellet. Bodde i Montmartre: svårt att misslyckas med att släpa sig runt hörnet. En råbiff och en halv karaff rött på uteserveringen, under infravärmen. Både kvällen och råbiffen var magisk. Sen kom det en påträngande fransos och var mkt...fransk, och kvällen var till ända.



3. Frukost. Kaffet smakar annorlunda i Paris. Det är väl mjölken. Men det enda intressanta på bilden är gubbarna uppe i vänstra hörnet. Allvarligt. French much?



4. Åh. Ensamlunch på Le Grand Colbert. Oehörd upplevelse. Pigg linssallad, halv krabba. Fem av fem.







5. Paté på anka. Grynig, kraftig, god.



6. En till råbiff. Alltså, den första var godare. Jag tycker att råbiffar är som bäst när smakerna är så rena som möjligt och man får blanda själv. Här var färsen redan blandad och frittarna var mer som chips. Nja. Två av fem faktiskt.



7. Åh. Skumbad och chardonnay. Och vinflaskan inslagen i papper så fint. Jag lyssnade på Springsteen i badkaret och tittade på grannarnas fredagsförberedelser genom fönstret mot bakgården.



8. Ankleversallad med rökt ankbröst. Himmelsk. Anklever alltså. Den fina, obestämbara nougatiga smaken. Åh.



9. Sista kvällen. Det regnade ett mjukt regn, det var lördag, Paris små bistros var som parodier på sig själva i sin bistrohet och pittoreskhet. På en bakgata, lilla Rue Veron, hittade jag Le Colibrie. Åh, lilla Le Colibrie. Franska tanter i baren, oläslig meny på griffeltavla och en rundhylt kock som med ett jovialiskt "voila mademoiselle" själv bar ut maten till bordet.
Och ädelostköttet - topp tio godaste middag jag ätit i hela mitt liv.



10. Och well, den egentliga anledningen till att jag var där. Vi drack ett glas champagne och åt en snitt ihop, Bruce och jag. Inga konstigheter.

Recept 37: Krämig blomkålssoppa med lax

Robin har flyttat till stan igen och bilderna på Paltkoma ska få sig en rejäl uppryckning. Vi skulle börja redan igår. Recept skapades, vin inhandlades, peppen var total och stämningen var hög. Resultatet: Robin fick en hundklo i ögat, fotade med ett rinnande igensvullet öga och bilderna blev skit. Som om det gjorde gjorde nån skillnad - maten smakade som en medioker buffé på valfri Östersjöfärja.

"Man kan inte alltid lyckas", sade våra testpersoner överslätande medan de tuggade på de mindre kompatibla ingredienser som utgjorde middag.
Nåväl. Tur man har gamla lyckade recept och redigt dassiga mobilbilder i rockärmen. Jag ger er en krämig och fin liten blomkålssoppa. Enjoy, som Sofi Fahrman brukar säga.

För fyra ungefär:
2 gula lökar1 stort blomkålshuvud
Ett par potatisar
1 skvätt vitt vin kanske
Vatten
Grädde (jag tog visp)
En skvätt fond, den sort du föredrar, jag tog grönsaks
Lite timjan om du vill
Smör
Salt
Vitpeppar
Svartpeppar

Skala och grovhacka lök och potatis, dela blomkålen i bitar. Fräs allt i smör en liten stund. I med timjan, fräs lite till. Inget ska ta färg, bara fräsa loss lite. Slå på vinet och låt det koka in nån minut. I med en nypa vitpeppar, grädde, fond och ca 5 dl vatten. Koka tills grönsakerna är mjuka, en kvart, tjugo minuter. Mixa soppan med stavmixer så den blir slät och len och fin på alla vis. Kör den genom en trådsil om du vill vara extra special, men det behövs inte egentligen. Späd med mer vätska om soppan är för tjock.
Några svartpepparkvarn-drag över sopptallriken och lite rökt lax i. Klart. Lätt. Gott.

Recept 37: Papardelle med färsk salsiccia, svamp och västerbotten

Jag har lite bråttom, så idag river vi av det här lite snabbt med tre fullkomligt sanna påståenden.

1. Färsk korv är oemotståndligt men jäkligt dyrt
2. Trattkantareller från Bergslagens skogar är de bästa
3. Max von Sydow är värd sin Oscarsnominering

Så. det här receptet är inspirerat av mina favoritrecept av Jamie Oliver. Men ibland finns inte rätt råvaror i affärn och då kan det bli lite annorlunda. Man får väl höfta lite. Jag hade lite Västerbotten i kylen och hittade färsk salsiccia på Konsum, men det går lika bra med parmesan och vill du inte ha nån himla korv så funkar pastan fint vegetarisk. Och har man inte skridit runt i skogarna och plockat svamp - herregud ta några fina champinjoner bara.
Och glöm inte, tricket med den här pastan är smör och kokvatten från pastan. Glöm ej. Annars - så himla lätt alltihop.

Jag använde:

Färsk salsiccia

Färsk timjan
Normalsaltat smör
Papardelle

Gul lök
Röd färsk chili

Västerbottenost
Skogschampinjoner
Trattkantareller
Vitlök

Lite olivolja
Lite persilja

I stor stekpanna: Fräs svamp, hackad gul lök , chili och vitlök i lite olivolja och smör ihop med lite av timjanen. I med korven (som du, om du använder den färska salsiccian, har befriat från sitt skinn och hackat), fräs till den är genomstekt. Svartpeppra, i med resten av timjanen. Ställ åt sidan.
Koka pastan i hårt saltat vatten, häll av när den är lite underkokt, spara lite av kokvattnet.
Häll i pastan i stekpannan, fräs upp, i med ett par klickar smör, lite riven västerbotten och kokvatten till konsistensen är lagomt klibbigt krämig och glänsande.
Hyvla resten av osten över, lite persilja för att allt inte ska vara så himla brunt, servera varmt.
Det var allt. Hej.

Recept 36: Biffwok med ostronsås, koriander och citronkräm

Det här hade kunnat bli ett inlägg om knivmusslor och hur jag och Robin blev jätteosams på Ica Liljeholmen på nyårsdagen. Istället blir det resultatet av knivmusslebråket, nämligen en thaiinspirerad biffwok. Och tur var väl det - även om knivmusslor är en av guds gåvor till mänskligheten - för det blev så himla bra att testpersonerna knapp fick fram orden.

Och jo, vi hade ätit pizza innan. Men den tog vi till lunch.

För kanske fyra.
*Nåt fint kött, vi tog rostas
*1 kruka färsk koriander
*1 kruka thaibasilika (om det finns, annars bara strunta i)
*2 stora buntar pak choi (går bra med annan mild kål om det finns, mangold funkar jättebra)
*Färsk ingefära, stor som en barnanäve
*3 röda chilifrukter
*1 vanlig grön chilifrukt
*2 citrongräs
*1 citron
*1 lime
*1 bunt broccoli
*1 ask sockerärtor
*1 flaska asiatisk ostronsås
*Fisksås
*6 stora vitlöksklyftor
*1 liten burk creme fraiche
*Vanlig hederlig matolja

Tärna köttet och fräs det i olja, salta, upp ur woken, ställ åt sidan (bäst förstås i hederlig tunn jättewok, men den som inte har nån kan såklart bara vara vanlig med stekpanna eller gryta. Men kom ihåg att fräsa allt varmt och snabbt).
Hacka alla chilisarna ganska fint. Styrkan anpassar du själv - vill du ha ej så starkt? Ta bort kärnorna och innerväggarna, det är där det mesta av styrkan sitter. Glöm dock ej att inte gulla med katter, hundar eller småbarn alltför närgånget med dina nyss chilihanterande fingrar. Obekväma situationer kan uppstå då.
Iallafall, hacka chilin som sagt. Skala ingefäran och hacka den med, liksom vitlöken och nedre delen av citrongräsen som du först bankat lite på med baksidan av kniven. Häll upp detta i skål, som tv-kockarna gör (alltså, behöver du såklart inte göra, men det är KUL med lite organiserad matlagning). Hacka broccoli, sockerärtor och pak choi mycket grovt.
Hetta upp woken igen med olja, fräs chili/ingefära/vitlök ett par minuter. I med de thaibasilikan och de gröna grönsakerna, svoosch svosch, hög värme. Så tillbaka med köttet i woken, fräs runt, i med en, nej två, rejäla skvättar fisksås. Mer än du tror alltså. Nu ska ostronsåsen i, hela flaskan (liten flaska alltså), låt allt bli varmt.
Servera med ris, hackad koriander, en limeklyfta och en sås på creme fraiche, salt och en pressad citron.
Och en kall öl helst.

Recept 35: Raggmunk på rödbeta, med spenat och getost

Har ni sett "Mitt kök" i TV|4? Jag älskar de där två kockarna. Dom borde dessutom bli ihop, Filip och Jessica. Han sneglar så himla gulligt på henne när de står där och hackar.
När jag börjar sent på jobbet kollar jag alltid på deras middagstips på morgonen, och häromdan svängde Jessica ihop rödbetsbiffar. Utan Filip. Hon stod där alldeles ensam och rutan nästan skallrade för att dom inte var tillsammans.

Anyhow. Jag testade och såhär blev min version. Gott, lätt och nästan oförskämt billigt.
(För alltså - rödbetor. Alltså borstj. Alltså sillsallad. Alltså isterband med inlagda. Alltså åh.)

För två hungriga och en matlåda:
Ungefär en liter skalade, råriva rödbetor
2 fina ekologiska ägg
1 dl mjöl, cirka
Smör
1 påse färsk spenat
Nån god getost (eller feta eller motsvarande)
Lite balsamvinäger kanske
Salt
Peppar

Och såhär lätt är det: blanda de rivna betorna med äggen, mjölet och ordentligt med salt och peppar i en skål. Värm en rejäl klick smör i stekpanna, lägg i lagom stora platta klickar av smeten när smöret slutat fräsa. Stek fem minuter-nånting på varje sida, beror lite på hur stora du gör dem. Men ha inte dunderhög värme, då bränns de bara.
När biffarna är klara, över på tallrik, i med spenaten i det resterande smöret, svischa runt så den fräser loss lite lätt, några droppar balsamvinäger för syran, salta, över i skål. Spenaten toppas med smulad getost blir ett fint litet tillbehör till raggmunkarna.
Det var allt och glöm för guds skull inte att man kissar rött när man har ätit rödbetor. Alltså bli ej rädd.

Recept 34: Kyckling med cider och fänkål

Den här rätten kom jag på i bilen mellan Nora och Stockholm ungefär i höjd med Kungsör. Den bygger på en för mej helig grund i köket: fond, dijon, vitt vin. Med den grunden kan man skapa oändliga kombinationer. Man har kycklingfond, eller kanske grönsaks. Eller fond och fond, buljong går bra också. Kanske har du timjan hemma, då kan den få bli huvudkrydda. Eller är du mer på humör för dragon, eller rosmarin kanske eller till och med mejram? Du väljer. Vad ligger och skräpar i kylen - en halv zuccini, två lökar och en paprika? Men perfekt. Eller finns en burk kronärtskockshjärtan i skafferiet och lite grädde i kylen? (Då kan du göra en oslagbar rätt, fast den ska få en egen bloggpost inser jag nu). Iallafall. Vill du göra soppa eller gryta? Du bestämmer själv hur mycket den ska få koka ned. Vad vill du ha till? Ris vid sidan eller potatis i? Möjligheterna är o-freakin-ändliga. Men glöm ej: bäst blir det med ljust kött; fåglar eller kalvar eller fiskar.

Såhär gjorde jag en redig portion ciderkyckling en helt vanlig söndagskväll:
1 hel färsk kyckling eller färdiga valfria delar, dock med skinn
1 fänkålsstånd
3 gula lökar
2 gröna parikor
2 jättevitlöksklyftor eller 4 vanliga
1 kruka färsk timjan
1 burk fina svarta oliver
3 lagerblad
fetaost om man vill
dijonsenap
vitt vin
hönsfond/buljong
1 flaska cider, ju torrare desto bättre men vanlig konsumcider funkar galant
salt
svartpeppar
smör
olivolja

Först: sätt på ugnen. Man ska alltid börja med att sätta på ugnen. Jag har, som jag brukar tjata om, gasugn så det är skitsvårt att säga exakt grader. Men hög värme. Kanske 225?
Om kycklingen är hel - dela den utan pardon i två vingar, två bröst, två lår och ryggdelar. Dela alla bitar utom vingarna i två. Om du köpt färdigdelade: grattis fast ändå inte, det är liksom trevligt med egenstyckat.
Värm smör och olivolja i en gjutjärnsgryta, fräs kycklingen i omgångar, salta och svartpeppra rikligt. Upp ur grytan, lägg på talltik. Klyfta fänkål, paprika och lök, hacka vitlök i lagom nonchalanta bitar. Fräs alla grönsaker i fettet som kycklingen stekts i. Repa i lite timjan. Fräs tills allt mjuknat och släppt loss, häll i oliverna och lägg ned kycklingen.
I med två dl vitt vin typ, låt det bubbla runt. Häll på cidern, hela flaskan, i med det bara. Tillsätt fond/buljong, svårt att säga exakt där också eftersom buljongtärningar är olika kraftfulla beroende på märke och fonder likaså, men jag skulle säga tre lagom mesiga buljongtärningar och sen runda av med en till mot slutet, alternativt salta lite extra. Lagerblad i. Lägg i timjanen, hela kvistarna i buntar som är lätta att lyfta ur sedan.
In i ugnen utan lock. Tills kycklingen är klar. Om du vill - smula över fetaost och gratinera på hög övervärme en kort stund. Om du inte har en ugnsfast gryta kan du fräsa allt och sedan tillaga i ugn i form. Eller bara på spisen. De två sistnämnda får inte riktigt samma umpf, men funkar.
Hursomhelst - himla fin liten rätt.