måndag 17 maj 2010

recept 3: pasta. snabb och tuff.




den här pastan ser inte mycket ut för världen, men låt dig inte luras av dess bleka yttre. det är lite som med thom yorke - blekt yttre men rätt cool ändå.

det är dessutom en av mina absoluta favoritpastor när det ska gå undan. nu har jag ju själv inga kids, men jag har förstått att man kan bli trött av att ha kids, och att man ibland vill laga nåt enkelt som går snabbt. och jag blir dessutom helt omöjlig om jag inte får äta när jag är hungrig - så det är bra att ha några as-snabba rätter i bakfickan för att ha en chans att stå ut med sig själv när det krisar.

sen om kidsen själva skulle äta den här pastan är väl lite tveksamt. inte vet jag. men du vill ju äta gott, och kidsen kan väl få nåt annat.

du behöver för fyra normalhungriga:

* fyra fem sardellfiléer (såna i olja)
* en liten lagom burk kapris
* två stora goda tomater (behövs inte om man inte vill eller inte har, blir gott ändå)
* olivolja
* tre-fyra röda chilifrukter
* tre-fyra stora vitlöksklyftor
* en rejäl klick smör
* persilja
* en stor citron
* parmesan eller annan italiensk hårdost (har man typ präst hemma kan man väl ta det)
* spaghetti
* svartpeppar

och gör såhär:
sätt på pastavatten. i stekpanna: fräs finhackad chili i mer olja än samvetet tillåter egentligen. man ska inte ha så himla mycket samvete när det gäller mat, det är slöseri. hacka vitlöken och sardellerna och ha i dom också. fräs på låååg värme, det ska inte brännas, bara bli genomskinligt, och sardellerna ska liksom lösas upp och smälta. i med de fint hackade tomaterna.
fräs långsamt och fint medan pastan kokar. när den är klar, häll nån deciliter av pastavattnet i stekpannan (det gör såsen simmig), häll av pastan och ställ åt sidan.
koka upp såsen igen ( eller såsen och såsen, den är mer som ett liksom skal för spaghettin), släng i en väl tilltagen klick smör, kaprisen och puttra några minuter till.
blanda pastan med simmet i stekpannan, blanda väl, lägg upp och toppa med finrivet citronskal (viktigt), riven parmesan och mycket finhackad persilja.
ät upp allt, luta dej tillbaka och känn dej som en riktig tvättäkta budget-italienare.

4 kommentarer:

  1. Denna funkar alltid! Funkar utmärkt som nattamat också.

    //TJ

    SvaraRadera
  2. Ser fint ut. Men en fråga:
    Exakt hur viktig är denna ständiga persilja som ska i allt?
    Jag brukar ändå alltid peta bort precis som 55% av alla andra gör (min egen forskning)
    Mvh / Don Gnocchi

    SvaraRadera
  3. skitviktig. särskilt här. det är därför man hackar den så fint som möjligt så folk inte ska kunna smita undan.

    SvaraRadera
  4. åh det är ju så himla BRA allting!

    mums.

    SvaraRadera